Känns så jävla tomt på något sett, hatar det. känns som allt bara blir sämre och sämre, man försöker utan resultat, det är för många motgångar, när man vet att felet inte ligger på en själv vad gör man då? när man vet att det inte finns något man kan göra men man kan inte bara sitta och titta på, man inte bara titta på när allt börjar falla samman, men samtidigt finns det inget annat man kan göra heller. Man gör allt man kan utan resultat och slutligen börjar man acceptera det oacceptabla, att det aldrig kommer bli som förut. det finns ingen väg tillbaka och från och nu kan det bara bli värre.